EvaEmma.se

Idrottsromaner för gymnasieåldern


Lämna en kommentar

Man kan vara rik på många sätt

Ikväll äter jag jordgubbar, lyssnar på Janis Joplin och ägnar mig åt en av mina favoritsysslor, att se över min privatekonomi.

Jag är helt införstådd med att mitt stora intresse för räntor och amorteringar, kostnader och värden gör mig till en ganska trist person i många människors ögon, men jag anser icke desto mindre att pengar, och framför allt den roll de spelar i våra liv, är viktiga och väldigt intressanta grejor.

Hur någon väljer att använda sina pengar säger väldigt mycket om den personen liksom, och snålhet lika väl som slösaktighet/vårdslöshet med pengar är någonting som jag verkligen föraktar.

Jag har haft perioder i mitt liv som har varit ganska kärva ekonomiskt (studietiden och kortare perioder när jag har varit mellan anställningar och uppdrag) lika väl som perioder som har inneburit visst överflöd, men ändå har jag upprätthållit en tämligen jämn standard på mina levnadsvanor och en stabil nivå på mina omkostnader genom att planera, vara noggrann med balansen mellan mina inkomster och utgifter och ”hålla koll på örena så att kronorna sköter sig själva”.

Jag har alltid prioriterat att amortera på mitt boende (efter att ha dubbeljobbat och gnetat ihop till den första bostadsrättens kontantinsats) och spara till oförutsedda utgifter (tycker att det är lyx, livsnjutning på hög nivå och en enorm trygghet att kunna rycka på axlarna åt en oförutsedd räkning på några tusen), och jag har alltid tyckt att det är viktigt att inte vara en sådan som avstår sociala sammanhang som middagar, bio, aktiviteter, resor och presenter (till sig själv eller andra) av ekonomiska skäl.

Ingen har råd med allt, och ibland har man inte råd med något, men för en barnlös kvinna under trettio som har turen att ha ett arbete eller studiemedelsinkomst är det en fråga om ansvarsfullhet, hyfs och prioriteringar/planering om man ska vara den som räknar med penna på notan om vem i ett sällskap som ska betala fem kronor mer eller mindre och gnäller om att födelsedagspresenten som kompisgänget ska lägga ihop till är femtio kronor för dyr, eller den som bjuppar en kompis som behöver muntras upp på både skräpmatsmiddag och skräckfilmsbio (med rabattkupong!) och fixar en egen present i mer bekväm prisklass.

Jag har aldrig förstått hur någon kan oja sig över sin svåra ekonomiska situation (det händer ju, i slutna sällskap, trots att jag anser privatekonomi vara lika just privat som sex, minst, och väljer att blogga om det i väldigt allmänna ordalag) och i samma andetag tända en cigarett eller hejda en taxi.
Man måste ju PRIORITERA!

Mina bästa spartips:

-Rök inte.

-Drick ingen alkohol.

-Planera utgifter minst tre månader framåt, så att du vet exakt på dagen när årets elräkning kommer och så vidare.

-Investera genom att köpa dig en bostad i stället för att hyra, och välj en boendeform som passar din livsstil.

-Låna inte för mycket pengar till ditt boende bara för att det verkar som om alla andra gör det.

-Tjata, smöra och tjura dig till en bra bolåneränta (banktjänstemän har betalt för att stå ut med och hantera sådant).

-Månadsspara! (Det enklaste sättet är att ”låtsas” att varje räkning man betalar kostar 10% mer än vad den gör, och sätta in den summan på ett konto med bra sparränta.)

-Köp aldrig något med kreditkort eller på avbetalning. (Varför GÖR folk sådant? Har de aldrig sett Lyxfällan, ett av mina absoluta favoritteveprogram?)

-Kontrollera regelbundet att du har det mest kostnadseffektiva telefonabonnemanget och den bästa elleverantören, så att du inte pröjsar för sådant som du inte använder.

-Köp aldrig en bil, häst eller lott om du inte absolut måste.

-Om du har extremt dåligt med pengar någon gång: jobba mera i stället för att köpa mindre, det är roligare och gör alla gladare.

-Samla mynt och mindre sedlar i en hemlig gömma (jag har en syltburk) som du aldrig nallar ur, och töm den först när den blir full, för då räcker innehållet oftast till något kul och lite lyxigt, typ en manikyr, ansiktsbehandling eller extraamortering på bolånet.

-Oroa dig inte för att bli pank när du unnar dig något som du verkligen vill ha: man kan alltid sälja ett par svindyra märkesjeans eller liknande på Tradera nästan lika svindyrt om det skulle krisa någon gång.

Och viktigast av allt: hitta ett jobb som du gillar så att du får pengar för att göra sådant som du tycker är kul, och så att det inte gör något om du av privatekonomiska skäl behöver lägga in några extra timmar eller dagar ibland.

20130623-094150.jpg
(Anser också att vissa etikettregler bör följas vad gäller pengar. Att man aldrig klagar över att man tycker att man tjänar för dåligt bland lika betalda kollegor till exempel. Eller frågar och lägger sig i hur mycket någon annan tjänar. Och att man inte skryter om sina tillgångar om man man råkar komma från en sådan där silversked-och-gräddfilsfamilj som försörjer sina vuxna tafatta barn, förser dem med märkesväskor och utlandsresor som de inte förmår uppskatta av den enkla anledningen att de inte har behövt arbeta för dem. Det är ju liksom ingenting att skryta med, utan snarare något att skämmas över.)