EvaEmma.se

Idrottsromaner för gymnasieåldern


Lämna en kommentar

Snyggast 2015

Jag är naturligtvis partisk, men jag tycker verkligen att det allra snyggaste bokomslaget, för att inte säga det snyggaste fotot över huvud taget, från 2015 återfinns på ungdomsboken Tebbes Trubbel.

 
Det är Anneli Larsson och Fredrik Mårdh på hokusfokus.se som ligger bakom det.

  
Tebbes Trubbel är en idrottsroman slash handbollsroman för målgruppen ”unga vuxna” av EvaEmma Andersson.


Lämna en kommentar

Nyårslistan

Jag har aldrig sett mig själv som en typisk bloggare, trots att (eller kanske just för att) skrivandet i olika former har varit min huvudsakliga inkomstkälla i flera längre perioder av yrkeslivet.
Idag tänkte jag ändå vara ganska typisk, och publicera en ”nyårslista”, precis som alla andra.

Valde slumpmässigt en som dök upp när jag googlade, snodde formuläret rakt av och fyllde i egna svar.

Beskriv året med tre ord!
Omvälvande, spännande, kärleksfyllt.

Vad var de bästa som hände under 2015?
En relation och min ungdomsbok Tebbes Trubbel.

 

Vilka resor har du gjort under året?
Privat reste jag till USA (vänners bröllop som verkligen blev ett minne för livet), Athen och London, samt på några kortare inrikesvisiter för att hälsa på familj och vänner.
I jobbet blev det ganska mycket Norge, Finland och svenska småstäder, London ett par gånger.

Bästa köp?
Rent materiellt var det mina stövlar med tvättbjörnspäls (som jag lyxade till det med när slutkorren av Tebbes Trubbel var helt klar) och en impulsshoppad, reafyndad Desigualkavaj som jag hade haft ett gott öga till mycket länge, men i övrigt någon av resorna eller kanske rentav faktumet att jag beslutade att anlita städhjälp hemma.
Hade värsta ångesten över det sistnämnda först, kände mig lat och oduglig och så där, uppvuxen i ett arbetarhem med multikompetent morsa och välorganiserad fyrtiotalistfarsa till chefer över hushållet som jag är, men sedan insåg jag snabbt hur mycket tid och energi det frigör att aldrig behöva tänka på dammtussar eller blomvattning.
Då har jag mycket bättre förutsättningar att skriva ostört och lägga in övertid på jobbet liksom. (Och jag var mycket noga med att välja en städfirma med kollektivavtal och fast heltidsanställda som trivs med sina jobb.)
Premiummedlemskapet på LinkedIn som jag använde mig av tillfälligt var också en god investering.   

 

Vilka har du umgåtts med mest?
Min kille, mina kollegor och Tebbe.

Har det skett någon stor förändring under året?

Ja!

Något du ångrar?
Att jag var för snäll mot någon som betedde sig illa mot mig på jobbet.
Jag tänkte ”hellre fly än illa fäkta” och något om att man aldrig ångrar att man tar the high road och är den större människan, men borde, så här med facit i hand, ha tänkt helt annorlunda.

Låtar som kommer påminna dig om 2015?

Höll du några nyårslöften?
Anteckningsbokens framtidsprofetior levererade!

 
Saknade du någon?
Ja, när jag var bortrest i jobbet. På ett sätt jag aldrig hade upplevt tidigare eftersom jag alltid har varit något av en ensamvarg.
Det var en annorlunda upplevelse.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare överlag, faktiskt!
Det känns som om jag, förmodligen i kraft av ålder och utökad livserfarenhet slash trygghet, blir klart lyckligare för varje år.

Vad spenderade du mest pengar på?
Mat, kläder och lägenhetsamorteringar.
Jag äter ute mer eller mindre varje dag, och Tink-appen menar att jag ligger läskigt långt över genomsnittet för min åldersgrupp vad gäller matkontot, men jag bor i ett priviligerat I-land och har fast jobb, vägrar av princip att tänka på vad mat kostar, bara njuter lyxen av att kunna välja. (Och är mycket glad i sushi och hamburgare.)

Har du några nyårslöften inför kommande år?
Storslagna planer i hemliga anteckningsboken, så klart.

Vad är planerna inför 2016?
Jag fokuserar på tre stycken.
1. Att lära mig allt som är nytt för mig på mitt nya jobb och bli så bra jag bara kan på det.
2. Skriva färdigt och publicera andra delen i romanserien om Tebbe.
3. Att fortsätta vara helt orubblig när jag har bestämt mig för något.
Har upptäckt att det inte alls gör mig besvärlig och bitchig utan pålitlig och ganska framgångsrik.

Tycker du att du gjorde något riktigt bra under 2015?
Lyssnade och tänkte mer än jag pratade och agerade vid flera tillfällen. Liksom vilade på växlarna.
Det var smart.
Och ganska svårt.

Vad ska du tänka på inför 2016?
Att TA DET LUUUUGNT och (helt utan mindfulnesstrams) känna tacksamhet.
Och fortsätta att hålla fullt fokus på yrkeslivet.

Vad vill du säga till dig själv inför 2016?
Grattis, EvaEmma!
Till nya jobbet, nästan färdiga Tebberomanen del 2 och för att du rent allmänt mår väldigt bra så här i årsskiftet. Njut!

 

Googlesnodd, stockholmsk fyrverkeribild från sverigesradio.se.

GOTT NYTT ÅR ALLA MINA HÖGT UPPSKATTADE LÄSARE!


Lämna en kommentar

Liten blir stor, drömmer och tror

Igår såg jag En man som heter Ove på bion i Mall of Scandinavia (för dem av er som bor utanför nollåttaområdet kan jag nämna att det är ett litet stycke USA som har sprängts in mellan hus, idrottsarena och pendeltåg i Solna), och hade för ovanlighetens skull inte läst boken innan, som jag egentligen föredrar att göra när det är möjligt.

Det var en fantastiskt fin film som fick mig att reflektera över något som jag faktiskt tänker på ganska ofta, och försjönk ytterligare i när jag fortsatte den lata långhelgledigheten med första delen av Leif GW Persson, min klassresa på SVT Play idag.

Det där med att alla vill bli gamla, men ingen vill vara det.
Att alla gamla griniga och gråhåriga någon gång har varit unga, kanske till och med spänstiga och skojfriska.
Att alla små knubbiga barn någon gång (förhoppningsvis) kommer att bli medelålders och deklarera och tvätta bilen.

Första gången den insikten landade så där på riktigt hos mig var i tonåren, när jag upptäckte och sträckläste en av mina favoritromanserier, Barn av sin stad.

Det var som om jag såg världen och alla människor på ett helt annat sätt efter det, och det fascinerar mig fortfarande att man faktiskt förblir den man alltid har varit genom livet, trots att man åldras utseendemässigt och förändras så mycket på vägen mot ålderdomen, av allt att döma tycks genomgå någon slags mognadsrelaterad metamorfos på insidan i mer eller mindre varje decennium av sitt liv.

Själv utvecklades jag otroligt mycket mellan 18 och 25, och minst tre gånger mer än så mellan 25 och 30, men är fortfarande som 31-åring övertygad socialist (röstsedlarna har flyttat från Socialdemokraterna till Vänsterpartiet och tillbaka igen under de fyra riksdagsval jag har deltagit i), besatt av att skriva fiktion (som jag har varit så länge jag kan minnas) och ett stort fan av de kalla årstiderna i Skandinavien.

Det händer mycket i känslolivet och intellektet medan man går från ung vuxen till vanlig vuxen, liksom, och i mitt fall skulle jag vilja säga att det är högst oklart om jag har hårdnat eller mjuknat i min inställning till omvärlden och mina medmänniskor.

Lite av båda kanske?

(Jag är dock något av en Ove när jag står och stormskäller på högljudda grannar i trapphuset och rättar obildade bekanta som slarvar med personliga pronomen och annan grundläggande grammatik i sina Facebookinlägg.)
 Men jag har i alla fall blivit mycket bättre på att skriva sedan jag var 18, och inte alls glömt hur det var att gå på gymnasiet, vara handbollsmålvakt och träna tre gånger om dagen.
Det är ungdomsromanen Tebbes Trubbel ett bevis på.


Lämna en kommentar

Kallt men coolt

Idag deltog jag i en av Stadsmuséets vandringar i Gamla Stan (selfien nedan är tagen i ett medeltida klostervalv) och hade jättekul trots att jag frös lite.
Jag älskar platsbunden, samhällsvetenskaplig historia och snöar in på det ganska ordentligt i perioder, uppskattar verkligen att bo i en stad som är full av den sortens kultur.

Avslutade med lax på De svarta fåren, och nu blir det några timmars arbete med andra delen i serien om Tebbe.

Hoppas att ni också har en bra dag!